I Jönköpings län är lånebenägenheten bland studenter måttlig, men inte lika låg som i de stora städerna. En ny rapport från CSN visar att unga som läser vidare direkt efter gymnasiet i länet lånar mindre än de som väntar några år – men också att regionala skillnader i bostadssituation spelar stor roll.
Enligt CSN:s färska studie ”Studiestart och lånebenägenhet” har unga i Stockholm, Skåne och Västra Götaland lägst andel studenter som tar studielån när de går direkt till högskolan. I dessa län tog endast mellan 40 och 47 procent av de nyblivna studenterna lån under sin första termin. På andra sidan spektrumet ligger Gotland, där hela 79 procent av de som gick direkt till högskolan valde att låna.
Ökar snabbt
Jönköpings län placerar sig någonstans däremellan. Lånebenägenheten bland länets studenter följer rikssnittet, vilket innebär att omkring hälften av de som går direkt till högskolan tar lån under sin första termin. Men skillnaden ökar snabbt bland dem som väntar några år innan de börjar studera – då stiger andelen låntagare till över 80 procent.
Grafiken nedan är skärmavbilder från CSN:s rapport.
En förklaring är bostadssituationen, konstaterar CSN. I storstadslänen kan många bo kvar hemma när de börjar studera, medan unga i mindre regioner oftare måste flytta till studieorten och därmed får högre levnadskostnader.
Sen start ökar behovet av lån
CSN:s siffror visar också att de som går direkt till eftergymnasiala studier i genomsnitt får betydligt lägre skulder. För högskolestudenter som börjar direkt uppgår den beräknade skulden efter sex terminer till cirka 162 000 kronor, medan de som börjar tre år senare hamnar på i snitt 249 000 kronor – en skillnad på nästan 87 000 kronor.
För Jönköpings län innebär det att ungdomar som väljer att börja studera direkt efter gymnasiet inte bara lånar mindre, utan också har större chans till att bära en betydligt lägre studieskuld när de lämnar utbildningen. Samtidigt tyder CSN:s analys på att den som väntar ofta står inför andra livsomständigheter – egen bostad, högre utgifter eller tidigare vanor att låna – vilket ökar behovet av lån.
Sammanfattningsvis visar rapporten att Jönköpings läns studenter följer rikstrenden: direktövergång från gymnasiet minskar behovet av studielån, men regionala skillnader – särskilt mellan storstad och landsbygd – påverkar tydligt hur mycket unga väljer att låna för sina studier.
