En Hovslättsbo vill ersätta en refug på Norrahammarsvägen med ett fartgupp. Kommunen är positiv till åtgärden, men lämnar inget besked om när den kan genomföras.
Den problematiska refugen. Skärmdump från Google maps.
Förslaget gäller refugen i höjd med Norrahammarsvägen 101. Enligt förslagsställaren skapar den problem för trafiken och kan innebära en säkerhetsrisk för bilister, fotgängare och cyklister. Han vill därför att refugen byggs om och att ett fartgupp anläggs.
Jönköpingsförslaget fick fler än 100 röster och lämnades över från kommunfullmäktige till stadsbyggnadsnämnden.
I kommunens olycksdatabas Strada finns tre rapporterade olyckor på platsen under de senaste tio åren. Samtliga omfattar motorfordon och höga hastigheter eller bristande uppmärksamhet bedöms ligga bakom olyckorna.
Stadsbyggnadskontoret är generellt positivt till fler farthinder på vägar där hastighetsgränserna inte följs. Åtgärden på Norrahammarsvägen läggs därför till på kommunens lista över möjliga insatser och vägs mot andra liknande behov. Något besked om när ett fartgupp kan byggas lämnas däremot inte.
Alla hushåll i Jönköpings kommun får snart en lokal broschyr om krisberedskap. Där finns råd om hemberedskap och information om kommunens trygghetspunkter.
Genrebild. Foto: Jönköpings kommun
Utdelningen inleds under vecka 38 och pågår till Beredskapsveckan den 21–27 september. Broschyren bygger på budskapet i Om krisen eller kriget kommer, men innehållet har anpassats till förhållandena i Jönköpings kommun.
Invånarna får bland annat råd om att ha vatten, mat och andra nödvändiga förnödenheter hemma för att kunna klara sig i minst en vecka. Broschyren beskriver också kommunens trygghetspunkter och vilket stöd som kan erbjudas om en allvarlig samhällsstörning påverkar viktiga funktioner.
Kommunen har under de senaste åren investerat i bland annat trygghetspunkter, reservkraft, cybersäkerhet och stärkt försörjningsförmåga. Tillsammans med Jönköping Energi utvecklas även så kallad ö-drift, som ska göra det möjligt för delar av elnätet att fungera vid längre strömavbrott.
– Beredskap byggs inte när krisen är här, utan långt innan. Därför har Jönköpings kommun under flera år gjort stora satsningar för att stärka vår civila beredskap. Samtidigt behöver vi alla ta ett eget ansvar. Den här broschyren ger invånarna konkreta råd om hur man kan förbereda sig och visar vilket stöd kommunen kan ge om något allvarligt skulle inträffa, säger Mona Forsberg, kommunstyrelsens ordförande, i ett pressmeddelande.
Hushållen uppmanas att spara broschyren. Innehållet kommer också att publiceras på kommunens webbplats, där det blir tillgängligt på svenska, lättläst svenska och engelska.
Svenska elevers försämrade matematikresultat i Pisa väcker oro hos Sveriges Ingenjörer. Förbundet varnar för att utvecklingen kan hota Sveriges ställning som kunskapsnation.
Pisa-resultatet är mycket oroande för Sverige som kunskapsnation, säger Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörers förbundsordförande. Foto: Sveriges Ingenjörer
De svenska 15-åringarnas resultat i matematik sjönk tydligt i Pisa 2025. Enligt Sveriges Ingenjörer behövdes nu omfattande åtgärder för att stärka undervisningen och vända utvecklingen.
Förbundet framhöll att goda matematikkunskaper var en viktig förutsättning för att studenter skulle klara krävande ingenjörsutbildningar. I dag tog endast omkring hälften av ingenjörsstudenterna examen, samtidigt som behovet av ingenjörer ökade till följd av bland annat den gröna och digitala omställningen samt upprustningen av försvaret.
– Resultatet är mycket oroande för Sverige som kunskapsnation. Regeringen behöver öka ansträngningarna för att stärka matematikundervisningen, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.
Regeringens nationella STEM-strategi från 2025 hade bland annat som mål att fler gymnasieelever skulle välja naturvetenskapliga och tekniska program. Samtidigt visade Pisaresultaten att andelen svenska elever som var intresserade av att lära sig om naturvetenskap hade minskat med tolv procentenheter sedan 2015.
Enligt Ulrika Lindstrand behövde därför intresset för matematik och naturvetenskap väckas redan i tidig ålder för att fler senare skulle söka sig till tekniska utbildningar.
Svenska 15-åringars kunskaper fortsatte att försämras i Pisa 2025. Sveriges Lärare efterlyser nu mindre undervisningsgrupper, mer tid för lärarna och tidigare stöd till eleverna.
Anna Olskog, ordförande Sveriges Lärare Foto: Sven Jansson
Sverige tappade resultat i samtliga tre kunskapsområden i Pisa 2025 och föll även i den internationella jämförelsen. Samtidigt noterades de lägsta genomsnittliga resultaten hittills bland OECD-länderna i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
Särskilt bekymmersam var utvecklingen inom läsförståelse. Enligt OECD har elevernas förmåga att värdera information, koppla samman olika källor och kritiskt granska texter försämrats under en längre tid.
– Det här är ett resultat som kräver handling. Vi är förbi tiden med bortförklaringar, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog, i ett pressmeddelande.
Hon varnade samtidigt för att peka ut skärmar, artificiell intelligens eller pandemin som enskilda orsaker till nedgången. I stället behövde Sverige enligt henne studera de länder som lyckats stå emot utvecklingen.
Sveriges Lärare pekade ut tre prioriterade åtgärder: mer tid för lärarnas planering och uppföljning, mindre klasser och undervisningsgrupper samt snabbare stöd från utbildade lärare till elever som började halka efter.
Förbundet ansåg också att de beslutade regleringarna av lärarnas undervisningstid måste genomföras fullt ut och få tillräckliga resurser. Arbetet med reglerade klass- och gruppstorlekar borde enligt facket också fortsätta.
– Svensk skola behöver långsiktighet, inte ännu en jakt på en enkel lösning, säger Anna Olskog.
Svenska 15-åringars resultat i läsförståelse och matematik fortsatte att försämras i Pisa 2025. Omkring en tredjedel nådde inte grundläggande kunskapsnivåer.
Genrebild. Foto: Pixabay
Pisa är en Det är en internationell studie som samordnas av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Studien mäter 15-åringarnas läsförståelse, matematikkunskaper och kunskaper inom naturvetenskap.
Sverige fick 466 poäng i läsförståelse och 464 poäng i matematik. Det var en minskning med 21 respektive 18 poäng jämfört med Pisa 2022 och de lägsta svenska resultaten sedan mätningarna inleddes. I båda ämnena låg Sverige på OECD-genomsnittet.
Andelen svenska elever som inte nådde en grundläggande nivå ökade till 31 procent i läsförståelse och 34 procent i matematik. Vid den föregående mätningen var motsvarande andelar 24 respektive 27 procent.
– En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik. Det är mycket allvarligt eftersom att läsa och räkna är grundläggande färdigheter i skolan, i vardagen och för att kunna delta aktivt i samhället, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Anna Castberg. Foto: Pressbild Skolverket
Även övriga nordiska länder uppvisade sina lägsta uppmätta resultat i läsförståelse och matematik. Enligt OECD kunde nedgången inte förklaras av en enskild faktor.
– Sverige, Norden och många andra länder är nere på rekordlåga resultat i läsförståelse och matematik. Det är en bred resultatnedgång som är väldigt oroande och som varje land behöver analysera orsakerna till, säger Christina Månberg, vikarierande generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande från myndigheten.
I naturvetenskap fick Sverige 485 poäng, vilket var i nivå med både resultatet 2022 och OECD-genomsnittet.
Christina Månberg. Foto: Pressbild Skolverket
Skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund var fortsatt stora. Samtidigt visade mätningen att även elever med mer gynnsamma förutsättningar hade försämrat sina resultat betydligt.
– Vi har nu en situation där nästan hälften av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund inte når upp till en grundläggande nivå i matte, och det ser nästan lika illa ut för läsförståelsen. Så ska det inte se ut i svensk skola, säger Anna Castberg.
Totalt deltog 760 000 elever från 91 länder och regioner i Pisa 2025. Det svenska underlaget bestod av 6 688 elever från 206 skolor.
Kristdemokraterna i Tabergsdalen går till val på att äldre med hemtjänst återigen ska få varma och nylagade matlådor. Förslaget presenterades i samband med Bergets dag. Det meddelar man i ett pressmeddelande under måndagen.
Genrebild. Foto: Pixabay
KD Tabergsdalen presenterade under lördagen flera lokala vallöften inför kommunvalet 2026. Ett av de prioriterade områdena var äldreomsorgen och maten som levereras till äldre med hemtjänst.
Partiet var kritiskt till att de tidigare varma matlådorna har ersatts av kylda måltider som värmdes i mikrovågsugn. KD vill därför återinföra leveranser av varm och nylagad mat.
– Mat är så mycket mer än näring. En god och nylagad måltid bidrar till livskvalitet, hälsa och välbefinnande. Våra äldre förtjänar bättre än mikromat, säger Carl Cunningham, talesperson för KD Tabergsdageln tillika 2:e vice ordförande i äldrenämnden i Jönköping, i pressmeddelandet.
Bland partiets övriga förslag fanns fler trygghets- och äldreboenden, tätare turer på Tabergsbanan, fler småhustomter och bättre förutsättningar för föreningar och företag i Tabergsdalen.
Björken, som drivs av Jenny Wickford i Bondstorp, är en av finalisterna till utmärkelsen Årets mångbruk 2026. Vinnaren utses den 30 september under Mångbrukskonventet.
Jenny Wickford. Pressbild
Utmärkelsen lyfter fram förebilder som använder skogen på nya, hållbara och kreativa sätt. I bedömningen har juryn bland annat tittat på affärsmässighet, ekologisk bärkraft, social hållbarhet och verksamheternas betydelse för landsbygdsutvecklingen.
Bondstorpsbon Jenny Wickford har en bakgrund som fysioterapeut, forskare, yogalärare och arborist. Genom Björken kombinerar hon skogsbruk med folkhälsa, forskning, skapande och entreprenörskap.
Verksamheten omfattar bland annat workshops, biokolsproduktion och konceptet Praktikalisering. Skogen används som en plats för lärande, återhämtning, gemenskap och fysisk aktivitet.
Enligt juryn utmärker sig Björken genom sitt tvärvetenskapliga och regenerativa arbetssätt, där ekonomiska, ekologiska och sociala värden ska stärka varandra. Verksamheten vill samtidigt bidra till en mer motståndskraftig landsbygd och utmana traditionella föreställningar om hur skogen kan användas.
Årets mångbruk delas ut av projektet Skogens kraft i samverkan tillsammans med föreningen Skogens mångbruk.
En patient bedömdes ha låg suicidrisk och skickades tillbaka till vårdcentralen. Några veckor senare avled patienten i suicid. Nu anmäler Region Jönköpings län händelsen enligt lex Maria.
Patienten väntade på en neuropsykiatrisk utredning och hade samtidigt kontakt med sin vårdcentral. Efter en påfrestande livshändelse skickades patienten akut till psykiatrin på grund av befarad suicidrisk.
Läkaren som skrev remissen ringde psykiatrin före besöket och informerade om situationen. På akutmottagningen undersöktes patienten av en läkare som även rådgjorde med bakjouren. Bedömningen blev att suicidrisken var låg och att det räckte med en förändrad behandling. Patienten återremitterades därför till vårdcentralen.
Några veckor senare avled patienten i suicid.
Regionens utredning har visat brister i riskbedömningen och hanteringen av patienter med suicidalitet. Kontakten med patientens närstående var också bristfällig. En sådan kontakt hade kunnat ge vården en tydligare bild av patientens situation och suicidrisk.
Regionen planerar nu förbättrade rutiner för det suicidpreventiva arbetet, regelbundna genomgångar av rutinerna för kontakt med närstående och en bättre samverkan med primärvården. Händelsen har lämnats till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för prövning enligt lex Maria.
I sedvanlig ordning delades priset Årets Tabergare ut under Bergets Dag. 2026 års vinnare är mannen bakom initiativet Rädda järnvägen i Tabergsdalen – Peter Gustavsson.
Det var när Trafikverkets planer om en ny järnvägssträckning mellan Byarum och Tenhult blev kända som Peter Gustavsson drog igång Facebookgruppen. Detta för att järnvägen genom Tabergsdalen skulle bli kvar. I Trafikverkets planering skulle den nämligen läggas ner i och med den nya sträckningen.
Årets Tabergare 2026 Peter Gustavsson. Foto: Privat
Gruppen engagerade snabbt tusentals medlemmar och flera fysiska informationsmöten har hållits för att informera invånarna om planerna. Uppropet gav till slut resultat och i april kunde infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson på en pressträff meddela att man beslutat att skrota planerna mellan Byarum och Tenhult och istället behålla järnvägen genom Tabergsdalen.
För sitt engagemang i frågan så prisades Peter Gustavsson under Bergets Dag under lördagen då han fick motta priset Årets Tabergare.
– Min känsla är att snart är alla på banan, säger han skämtsamt innan han fortsätter:
– Det är en fantastisk resa med Grand finale på Bergets dag. Jag fick beröm av flera politiska partier för den häftiga och städade opinion vi tillsammans bedrivit. Nu ser vi framåt från att rädda järnvägen till att utveckla järnvägen.
