Han har underhållit på hockeyrinken under ett flertal år nu. Kim Runermark vill fortsätta göra det, men tror inte han är den förste som klubbarna ringer efter en något trög säsong. Men han siktar på en allsvensk chans till hösten. Vägen dit stavas bland annat hård träning.
— Jag tror att det är rätt träning för mig för att jag ska hålla igång det här och ta det ett snäpp till, berättar han för hockeystaden.se.
Då Kalmar inte längre hade något att spela för, samtidigt som hans förra klubb Tyringe hade allt att spela för, så var Kim Runermark en av de spelare som förstärkte Skåne-klubben inför kvalserien för att stanna kvar i ettan. Efter sex mål på de tre inledande matcherna från den vasse forwardens klubba så tog allting tvärstopp. Säsongen ställdes in på grund av Corona-virusets framfart.
— Det var blandade känslor. Men hockeyn är sekundär just nu med tanke på vad som pågår i världen. När de gick ut och sa att säsongen kommer brytas så förstod vi ju att Tyringe skulle bli kvar i ettan, och det var ju det som var målet. Men annars, jag hade laddat upp för kvalserien och kände att vi hade ett bra ”flow” i laget, berättar Kim Runermark för hockeystaden.se.
NIO MÅNADER MELLAN MÅLEN
Det var en konstig säsong för Kim Runermark, hans andra i följd för Kalmar. En hjärnskakning och en knäskada satte käppar i hjulet. Dessutom fick han vänta länge på det första målet för säsongen. 10:25 in på den andra perioden i bortamötet mot HC Dalen den 27 november nätade han för första gången under 19/20. Samma lag och ishall som han gjorde sitt sista mål i och mot innan den trista mållösa sviten inleddes.
— Jag tror det var Jesper Hallberg på Barometern som berättade för mig att det var nio månader mellan mina mål, det var lite som att vänta på en bebis, konstaterar Runermark.
Trots att Corona avslutade säsongen i förtid så blev den i alla fall bättre och bättre för Runermark innan allt avbröts. Totalt blev det 23 poäng i Kalmar-tröjan och sedan ytterligare sju i Tyringe.
— Man är ju gammal också, så man kanske har lite längre startsträcka, skämtar Runermark som fyller 30 den 20 april.
Kontraktet är på väg att gå ut och om framtiden finns inte så mycket konkret att säga.
— Jag vill fortsätta med hockeyn i alla fall. Så långt har jag kommit just nu i mina tankar, jag vill inte att det ska ta slut på det sättet som det blev nu. Jag känner att jag har mer att ge och tänker inte hänga upp skridskorna än, om det inte blir så att folk tvingar mig.
Den offensive forwarden har representerat en rad klubbar i Hockeyettan och han utesluter inte en fortsättning i Kalmar.
— Jag har haft ett möte med dem, fast då pratade vi lite allmänt om säsongen som var och framtid. Så inget konkret. Så jag vet inte hur de ställer sig till att ha kvar mig. Så vi får se, jag och familjen trivs ju här i Kalmar så det är ingen omöjlighet att stanna.
Det finns en annan klubbs supportrar som drömmer om dig, har du hör något från Tyringe?
— Jag trodde du menade Nybro först, säger han och skrattar med anspelning på den något ansträngda relationen mellan honom själv och supportrarna till hans gamla klubb Nybro.
På tal om Nybro, ar du hört något från dem?
— Nej, det har jag inte. Det lär nog inte ske. Jag tror det är större chans att de värvar Crosby än att de tar in mig.
”DET ÄR EN HELHET SOM SKA KLAFFA”
2012 kom Kim Runermark till Tyringe för första gången. På de fyra hela säsonger han gjorde där vräkte han in poäng, blev en publikfavorit och var med att plocka upp klubben i Hockeyettan igen 2015. Då var han en av de stora stjärnorna tillsammans med namn som Joel Persson och Tex Williamsson. Sedan dess har karriären gått vidare i Kristianstad, Nybro och Kalmar för Runermark, men vid några tillfällen har han lånats ut till Tyringe. Senast nu alltså i februari. Samtal om nästa säsong har förts med den klubben också.
— Jag har pratat med sportchefen där också, där finns det också intresse. Men det är mycket som ska klaffa, jag kan inte bara tänka på mig själv längre, det är två kids som ska med och en sambo. Det är en helhet som ska klaffa ihop.
Kan du tänka dig utlandet?
— Vi har snackat lite om att kanske dra utomlands, men där är det ju ännu mer som ska klaffa. Där kommer ju inte tjejen ha någon att umgås med, det kanske hon kan lösa sen, men hon har ingen trygghet där…Det är ju väldigt tryggt att vara hemma i Sverige.
— Utlandet har funnits lite på kartan, men det börjar väl bli mindre och mindre chans. Då ska det väl vara något unikt liksom.
Har du fått anbud från utländska klubbar?
— Inte i år. Det har varit andra år, från Norge och sen har det pratats lite om Frankrike.
Corona-tider är ovissa tider. Runermark berättar att han märker av att det påverkar marknaden.
— Jo, det påverkar. Det gör det. Klubbarna måste ju se om sitt eget hus och kolla så de har råd med alla spelare. Sen är det ju så att om de verkligen vill ha en spelare som är attraktiv på marknaden så hör de väl av sig dit. Men det läget är inte jag i, jag kommer i sista hand.
Är det så?
— Nja, efter den här säsongen så gör jag nog det. Jag har väl förhoppningar om att spela i något topplag i ettan eller kanske testa på allsvenskan om det nu blir som alla säger att om det inte blir så mycket importer i SHL så kommer alla bra spelare kliva upp ett snäpp. Om alla bra allsvenska spelare kliver upp så kanske jag får chansen, att någon nappar på mig åtminstone.
”KANSKE ÄR LITE KLUMPIG”
Kim Runermark fortsätter om den ovissa transfermarknaden:
— Det är inte så många klubbar som hör av sig som det kanske borde. Förra året var det faktiskt en allsvensk klubb som hörde av sig, de började med att skriva: ”Tycker du om att träna hårt?” och då svarade jag ”Vet du om vem du har skrivit till?” Då dog ju det ut.
— Så man kanske är lite klumpig när det gäller sånt, säger han och skrattar.
Kim Runermark har fått en aura runt sig som andas talang och en spelare som kan göra vad som helst med en puck, men också träningsovillighet. Han förnekar inte det. Men nu kan en förändring vara på gång. Han berättar själv:
— Jag har börjat köra crossfit med några som jag känner. Det är väldigt bra träning och då har jag folk som pushar på mig, där kan jag inte fuska så som jag kanske gjort alla andra år. Det blir mer som ett lag, alla pushar varandra och det ska grisas och sånt. Jag tror att det är rätt träning för mig för att jag ska hålla igång det här och ta det ett snäpp till, berättar han och fortsätter:
— Jag känner mig själv, ska jag ge mig ut och springa eller gå till ett gym och jag springer förbi McDonalds, då kanske jag stannar där istället.
— Känslan jag har nu, det är att det är kul och träna och att jag har ett mål. Jag vill inte se ut som en heffaklump, jag vill kunna ta på mig skorna utan att få kramp och sånt.
Han avslutar med att berätta att han var som bäst tränad i Kristianstad under Mats Lusths ledning säsongen 16/17.
— Med den här träningen så hoppas jag kunna ta det ännu längre.
***
Materialet på hockeystaden.se är gratis att läsa. Vill ni hjälpa till att stötta arbetet med sajten? Summan är valfri och kan med fördel sättas in på bankgiro: 5196-9855. Tack för ditt bidrag för att hålla denna sajten levande.
Har ni nyhetstips? En het övergång? Tveka inte att skicka ett meddelande på Twitter (@hockeystaden) eller ett mejl till henrik@hockeystaden.se.